Norska Vinmonopolet, vår hundra­åriga granne, påminner mycket om Alko

När en finländare handlar alkohol i grannländerna Sverige eller Norge, känns det nästan som hemma. Systembolagets och Vinmonopolets butiker liknar Alkos butiker i Finland: det finns gott om plats att gå runt och titta, flaskorna står i raka rader och försäljarna ger sakkunniga råd. Och kassan ber ofta att få se ID.

”Vi har fler likheter än skillnader”, bekräftar Elisabeth Hunter, vd för norska Vinmonopolet, i en videointervju.

”De nordiska alkoholmonopolen har samma mandat och samma attityd. Vi satsar alla på kundservice," fortsätter Hunter.

Förutom kundservice i toppklass definierar Vinmonopolet i Norge det som sitt uppdrag att ”begränsa skadeverkningarna av alkohol genom ansvarsfull försäljning och minskad tillgänglighet”. Låter bekant.

Norrmännen gillar sitt Polet, som de kallar Vinmonopolet. Och de gillar det mycket: förra året kom Vinmonopolet först bland norska företag i en mätning av image och kundnöjdhet.

Hunter säger att den främsta orsaken till att kunderna är nöjda är den goda servicen.

”Vi satsar på kundservice. Våra medarbetare är experter och mycket engagerade i sitt arbete. Vinmonopolets anställda är stolta över sitt jobb.”

”Så har det inte alltid varit.”

Enligt Hunter började förändringen för ungefär 30 år sedan, när Polet övergick från försäljningsdiskar till självbetjäning.

”Mycket förändrades då.” Stämningen i butiken blev mer avslappnad i och med att försäljarna pratade med kunderna i samma utrymme i stället för att räcka dem produkter över disken.

Utvecklingen är bekant från Finland och Sverige.

Monopolen har också likartade sortiment. Elisabeth Hunter beskriver sig själv som en typisk kund hos Vinmonopolet.

”Vid jul dricker jag lite akvavit, på sommaren vitt vin och bubbel, och på hösten föredrar jag rött vin.”  

Detaljhandel med ett syfte

En annan anledning till att norrmännen är nöjda och medarbetarna engagerade är Vinmonopolets samhällsuppdrag, det vill säga att sälja alkohol på ett ansvarsfullt sätt.

”Det här är detaljhandel med ett syfte. Det ger jobbet en extra dimension”, säger Hunter.

Enligt henne har de nordiska ­monopolen ett tätt samarbete. Färöarna har Rúsdrekkasøla och Island Vínbúð, men Vinmonopolets närmaste grannar är Systembolaget i Sverige och Alko i Finland. I Danmark har staten, med undantag för Färöarna, inte monopol på detaljförsäljning av alkohol.

”Vi följer noga vad som händer i Finland och Sverige och tittar tillsammans på alkoholkonsumtionen”, förklarar Hunter.

Hon anser att monopolet har ett starkt folkhälsomandat såväl i Norge som i grannländerna. 

Mandatet förstärks av forskningsresultat, till exempel om alkoholkonsumtion i ung ålder och de potentiellt skadliga effekter som den kan orsaka senare i livet. I Norge är oron över ungdomars psykiska hälsa större än tidigare.

Elisabeth Hunter har tidigare arbetat inom apoteksbranschen och ser likheter i försäljningen av läkemedel och alkohol.

”Försäljningen av båda är reglerad och de prackas inte på kunderna”, säger hon.

”Vinmonopolet är ett verktyg för politikerna”, konstaterar Hunter. Monopolen ligger i framkant när det gäller att minska alkoholkonsumtionen.

Handlar hos grannen

Alla nordbor köper alkohol i sina grannländer. Danskarna reser till Tyskland, svenskarna till Danmark och finländarna till Estland. Norrmännen styr kosan till Sverige.

”Gränshandeln är omfattande. Under coronapandemin 2020 ökade Vinmonopolets försäljning med 48 procent”, säger Hunter.

Norrmännen drack inte mer än tidigare, men restaurangerna var stängda och i stället för att åka till Sverige och handla köpte man nu alkohol i hemlandet.

”Vi kunde dokumentera hur mycket norrmän köper i Sverige”, säger Hunter med ett snett leende.

Det som får norrmännen att handla alkohol i Sverige är den lägre prisnivån. I nordisk monopolstil är det regeringen som fastställer alkoholpriserna i Norge. Största delen av priset består av skatter.

”Självklart vill vi att norrmännen ska handla hos oss. Om politikerna ville att norrmännen inte skulle åka utomlands för att köpa alkohol, skulle de vara tvungna att sänka alkoholskatterna. Å andra sidan måste de också ta hänsyn till folkhälsan i beslutsfattandet”, funderar Hunter.

Alkoholpolitiken är en balansgång.

Polets historia har bakgrund i fiskexport

Liksom Alko fyller Vinmonopolet jämnt i år. Polet uppnår den aktningsvärda åldern av hundra år.

Dess uppkomsthistoria påminner om Alkos.

”Kvinnors aktivitet spelar en roll i den. Norska män drack så mycket att familjer förlorade sin egendom och fick problem. Kvinnor började kräva ett alkoholförbud, och i en folkomröstning gick förbudet igenom”, beskriver Hunter historien.

Redan för drygt hundra år sedan var Norge en stor fiskexportör. Vinländerna Portugal och Frankrike gillade inte Norges alkoholförbud, eftersom deras viner förlorade den marknaden. Vinmonopolet grundades 1922 för att fiskexporten inte skulle stoppas.

Hundraårsjubileet syns i butikerna under hela året. Personalen väntar ändå mest på november.

”Då ställer vi till med en stor fest, eller i själva verket två fester, så att alla kan delta.”

Skål och kippis för båda jubilarerna, Alko och Vinmonopolet!

Text Annukka Oksanen, foto Vinmonopolet