Fettlever är den vanligaste leversjukdomen i Finland

Fettlever är den vanligaste leversjukdomen i Finland och drabbar mer än en tredjedel av den vuxna befolkningen. Fettlever är vanligast hos äldre personer som är överviktiga, men förekommer även hos barn under skolåldern. Övervikt, särskilt bukfetma, är en stor orsak till fettlever, men sjukdomen förekommer även hos normalviktiga personer.

Vad är fettlever? 

En lever där mer än fem procent av levercellerna innehåller stora fettdroppar kallas fettlever. Ansamling av fett i levern gör att den expanderar. Levern kan öka i storlek med upp till flera kilo. 

Fettlever är starkt förknippat med ämnesomsättningssjukdomar som typ 2-diabetes, störningar i fettmetabolismen och högt blodtryck. Personer med diabetes och metabolt syndrom har en ökad risk att utveckla fettlever. Fettlever kan även orsakas av exempelvis graviditet, överdriven konsumtion av fruktsocker, vissa läkemedel och alkoholkonsumtion.

Fettlever kan utvecklas till cirros

Om fettansamlingen i levern lämnas obehandlad kan levern skadas. Sjukdomen kan föregå fettleverinflammation och leda till ärrbildning, fibros, det vill säga bindvävsbildning, och till och med levercirros. Fettlever ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

Diagnostisering av fettlever

Fettlever kan inte diagnostiseras utan undersökningar, men hos personer som är tydligt överviktiga eller har metaboliska riskfaktorer finns alltid anledning att misstänka fettlever. Ofta diagnostiseras fettlever när man börjar leta efter orsaken till exempelvis förhöjda levervärden som upptäckts vid en hälsokontroll. Vid fettlever kan levervärdena i blodet vara förhöjda. Om förhöjda värden utan någon annan orsak konstateras hos en person med bukfetma är det uppenbart att det rör sig om fettlever. Normala levervärden utesluter dock inte fettlever. 

Fettlever och alkohol 

Fettlever är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i världen. I samband med fettlever används de allmänna begreppen metabol fettleversjukdom och alkoholorsakad leversjukdom. Mer än 25 procent av alla personer med fettlever har fettlever som är direkt relaterad till alkoholkonsumtion. Det innebär mer än tre portioner alkohol för män eller mer än två portioner alkohol för kvinnor per dag.

Undersökningar har visat att alkoholens effekter på kroppen är som mest skadliga när man dricker i berusningssyfte. Alkoholkonsumtion kan inte alltid betraktas separat från andra hälsoriskfaktorer och alkoholrelaterade skador är inte endast begränsade till den lilla minoriteten alkoholmissbrukare. Det är dock svårt att fastställa säkra nivåer för alkoholkonsumtion eftersom andra faktorer, som kön, ärftlighet och metaboliska riskfaktorer, påverkar risken för allvarlig leversjukdom. För närvarande finns ingen fastställd säker gräns för alkoholkonsumtion utan att riskera leverskador.

Sambandet mellan fettlever, alkoholkonsumtion och metabolt syndrom har nyligen undersökts ingående. De officiella riskgränserna är följande:

• Midjemåttet överstiger 100 cm för män och 90 cm för kvinnor.

• Halten blodfetter, eller triglycerider, är över 1,7 mmol/l.

• Det goda blodkolesterolet, eller HDL-kolesterolet, är lägre än 1,0 mmol/l för män och lägre än 1,3 mmol/l för kvinnor.

• Blodtrycket är 130/85 mmHg eller högre.

• Fasteblodsockret är 5,6 mmol/l eller högre.

Utvecklingen av metabolt syndrom beror till stor del på överdrivet kaloriintag och fysisk inaktivitet. Dessutom förekommer metabolt syndrom ofta hos personer med metabol fettleversjukdom. 

För en person med fettlever är alkohol mer skadligt än vanligt och det går inte att fastställa säkra riskgränser. Med tiden kan även små alkoholportioner leda till en inflammatorisk reaktion i levercellerna och öka risken för cirros.

En finsk undersökning har kommit fram till att en stor öl är lika skadligt för levern hos en person med bukfetma som fyra stora öl för en normalviktig person.

Behandlingen av fettlever har god prognos

Det primära målet vid behandling av fettlever är måttlig viktminskning. En viktminskning på tio procent minskar leverns storlek och mängden fett i levern minskar förhållandevis mer än i andra delar av kroppen. Dessutom korrigeras inflammatoriska förändringar och lindriga fibrosförändringar.

Förutom livsstilsförändringar är det viktigt med god behandling av eventuella andra sjukdomar, exempelvis diabetes och störningar i fettmetabolismen. Om fettlevern beror på alkoholkonsumtion måste konsumtionen upphöra. Alkohol är alltid ansträngande för levern, och därför är det en bra idé att även annars hålla konsumtionen måttlig.

Fettlever i sig har en god prognos. Om man utöver fettlever även har fettleverinflammation är situationen allvarligare. Detta kan leda till att det bildas bindväv, eller fibros, i levern till följd av inflammationen, vilket hos vissa personer kan utvecklas till levercirros. Levercirros är alltid förknippat med en risk för levercancer. Svår fettlever ökar risken för inflammation, men ärftlighet spelar också en roll. 

Källör:

www.muma.fi

www.terveyskylä.fi

www.hus.fi

Alcohol consumption and metabolic syndrome: Clinical and epidemiological impact on liver disease, Fredrik Åberg1, Christopher D. Byrne Carlos J. Pirola, Ville Männistö, Silvia Sookoian, Journal of Hepatology, January 2023. vol. 78 j 191–206.

Interaction Between Alcohol Use and Metabolic Risk Factors for Liver Disease: A Critical Review of Epidemiological Studies, Fredrik Åberg, Martti Färkkilä, and Ville Männistö, Alcohol Clin Exp Res, Vol **, No *, 2019: pp 1–20.

Maksakirroosi – tunnista yleistyvä kansatautimme varhain, Fredrik Åberg & Perttu Arkkila. Lääkärilehti 37/2017 VKS72.

Kuvituskuva: Unsplash