Smakernas världMattrenderSå här har finländarna ätit under hundra år
22.05.2017

Så här har finländarna ätit under hundra år

Under våra hundra år av självständighet har den finländska matkulturen utvecklats från bristårens knapphet via nästan ohämmat frosseri till dagens hälso- och värdemedvetenhet.

1920-talet: spannmål och potatis

Potatisen intog de finländska matborden i slutet av 1800-talet. På 1920-talet åt finländarna främst rotfrukter och spannmålsprodukter gjorda på råg, korn och havre. Potatis med sås och en och annan köttbit var en vanlig rätt. Sallat förekom knappast alls, men kål, lingonkross, riven kålrot, ättiksgurka och rödbeta var vanliga på matborden.

Kosten och matvanorna skiljde sig väsentligt mellan samhällsklasserna och mellan stads- och landsbygdsbefolkningen. Eftersom arbetet i stor utsträckning var fysiskt intog många 3–4 varma måltider per dag.

1930- och 1940-talet

1930-talet: recession och förbudslag

Recessionen på 1930-talet ledde till mass­arbetslöshet. Under förbudslagstiden 1919–1932 var mjölk, surmjölk (piimä) och svagdricka (kalja) de vanligaste måltidsdryckerna.

Mjölkkonsumtionen har minskat stadigt sedan 1930-talet, men konsumtionen av ost har ökat. På 1930-talet ökade konsumtionen av kaffe. Före vinterkriget konsumerade finländarna 7 kg kaffe per person och år.

1940-talet: ransonering och potatis

Krigsåren präglades av livsmedelsbrist och ransonering. Konsumtionen av potatis tre­faldigades eftersom nästan alla andra livsmedel var ransonerade. Den svarta marknaden blomstrade i städerna. Evakueringen från östra Finland spred de karelska pirogerna och den karelska steken till stora delar av landet.

Den avgiftsfria skolbespisningen, som inleddes år 1948, tillförsäkrade alla barn en varm måltid per dag.

1950- och 1970-talet

1950-talet: läckert och gott

När ransoneringskorten försvann började finländarna konsumera som aldrig förr och när kafferansoneringen avskaffades år 1954 blev vetebullen mäkta populär i de finländska hemmen. Kostrekommendationer var ett okänt begrepp. Man konsumerade gladeligen socker och veteprodukter, vilket småningom ledde till ökande övervikt.

Allt fler kvinnor arbetade utanför hemmet, vilket ökade intresset för halvfabrikat och färdigmat. Importen och försäljningen av bland annat bananer och citrusfrukter ökade.

1960-talet: dryckeskulturen mångsidigare

I början av 1960-talet började finländarna konsumera juice och läskedrycker och i takt med att den inhemska produktionen ökade blev dryckerna allt vanligare i butikshyllan. År 1969 avreglerades försäljningen av mellanöl. Samtidigt ökade finländarnas intresse för vin.

Urbaniseringen tilltog, livsmedelsindustrin växte, tillverkningen av halvfabrikat och färdigmat ökade, de så kallade kolonialvaruaffärerna blev renodlade mataffärer och arbetsplatsbespisningen och restaurangbesöken blev vanligare. Kylskåpen och frysarna dök upp i de finländska hemmen, vilket avsevärt underlättade förvaringen av livsmedel.

1970-talet: hälsomedvetenheten ökade

I början av 1970-talet slog de första supermarketarna upp sina dörrar. På landsbygden var butiksbilen en vanlig syn. Allt fler finländare drabbades av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Småningom ökade hälsomedvetenheten och år 1972 inleddes det folkhälsoinriktade Norra Karelen-projektet. Finländarna fick lära sig att undvika salt, hårda fetter och rökning.

Konsumtionen av fettfri mjölk, grönsaker och kyckling ökade. Tomat och gurka kunde köpas året runt.
1980-talet

1980-talet: mat som hobby

Kostcirkeln och de första kostrekommendationerna publicerades år 1987. Urvalet av färdigmat ökade. Affärerna började saluföra bland annat nuggets och färdigpizza. Produkter med låg fetthalt, alltså lättprodukter, blev allt vanligare i butikshyllan. Under veckosluten lagade man mat med större hängivelse än på vardagarna.

I många hem blev matlagningen en hobby i vilken även männen deltog. Man lagade med förtjusning amerikanska, kinesiska och andra internationella rätter.

1990-talet: öl och vin till maten

När Finland gick med i EU ökade utbudet av importerade varor dramatiskt. Matprogrammen i TV gjorde finländarna förtrogna med internationella mat- och vintrender. Mikrougnarna blev allt vanligare, vilket möjliggjorde olika mattider inom familjen. Medvetenheten om bland annat laktosintolernas och keliaki skapade nya kostvanor och ökade utbudet av speciallivsmedel i affärerna.

Alkobutikerna blev snabbköp, öl, cider och longdrink dök upp i butikernas och kioskernas hyllor och finländarna började använda öl och vin som måltidsdryck framför allt under veckosluten.

2000-talet: klimatförändringen steg in i  matdiskussionen

Decenniet präglades av individuell kost och individuella måltidslösningar. Mat som hobby blev en trend, som fortgår än i dag. Klimatförändringen steg in matdiskussionen, närproducerat blev ett begrepp och ekologiska livsmedel var på allas läppar.

Livsmedelsforskningen blev allt viktigare, livsmedelssäkerheten tillmättes allt större betydelse och de så kallade funktionella livsmedlen (mervärdeslivsmedlen) växte fram. Finländarnas intresse för vin ökade och småningom passerade rödvinet de vita vinerna.

2010-talet: kosten återspeglar vår värdebild

I dag återspeglar kosten och matvanorna i stor utsträckning vår värdebild: Ohälsosamma och oetiskt producerade livsmedel ratas. Man kan faktiskt tala om en ”fri-diet”: laktosfritt, vetefritt, köttfritt, mjölkfritt... Närproducerade inhemska livsmedel står högt i kurs. Import och massproduktion bedöms utgående från etiska värden.

De nya dieterna och kostvalen har påverkat familjemåltiderna och andra gemensamma måltider. Mousserande vin har blivit en trend och vid många av dagens tillställningar skålar man i äkta champagne. Finländarnas intresse för mikrobryggerier och deras produkter ökar stadigt.

Experter: projektchef Johanna Mattila, Brahea-centret vid Åbo universitet, marknadsförings- och kommunikationschef Minna Asunmaa, Matinformation (Ruokatieto)
Text Päivi Brink, foto Otavamedia