En bubblande smakresa med crémant

I Europa produceras det även andra mousserande kvalitetsviner än champagne i Europa. Nyanserna i crémant avspeglar vinernas hemregioner.

Alsace, den största producenten av crémant

Jakten på den egna favoriten kan börja i Alsace i det nordöstra hörnet av Frankrike. Regionen är den största producenten av crémant och dessutom intressant för att fransk kultur där kombineras med tyska traditioner. De pittoreska vinbyarna ligger som ett pärlband på Vogesernas östra nedre sluttningar, där vingårdarna dominerar landskapet mellan bergen och floden Rhen.

Crémant d’Alsace är sinnebilden för crémanternas typiska stil. Allmänt taget är det ett torrt, moget äppligt, fräscht fruktigt mousserande vin med balanserad syrlighet. Crémant försöker inte vara champagne, utan exempelvis kan den i ­stället för rostade toner snarare ha en kexaktig arom. Vissa producenter tillverkar dock versioner som lagras längre än vanligt och får en ­avsevärd fyllighet.

Den vanligaste druvan i bubbel från Alsace är Pinot Blanc som passar fint till mousserande viner. Eleganta Riesling och aromatiska Pinot Gris kompletterar den tillsammans med den neutrala sorten Auxerrois. Chardonnay används också, vilket är förbjudet i andra kvalitetsviner från Alsace. Rosé­versioner tillverkas enbart av den röda druvan Pinot Noir.

Frisk och lätt crémant från Bourgogne

Crémant-turen kan fortsätta exempelvis till Bourgogne, söder om Alsace, som producerar några av ­världens dyraste röda och vita viner. De viktigaste druvsorterna för crémant i regionen är Chardonnay och Pinot Noir, vilka intressant nog är de samma som i Champagne, och vinerna härifrån är ibland fylligare med mer rostade toner än de från Alsace.

Den lilla regionen Jura, som ligger nära Bourgogne, visar vad druvor som odlats intill Alperna tillför mousserande viner. Regionen är känd för sina säregna, aningen oxiderade vita viner, men de mousserande vinerna har en lätthet och fräschhet som är typiska för crémant. De viktigaste druvsorterna är Chardonnay och Pinot Noir, samt de mer sällsynta Trousseau och Poulsard.

I Bordeaux och Loiredalen produceras fruktig crémant

Bordeaux i västra Frankrike  är en klassiker ­liksom Bourgogne. Crémant därifrån visar hur regionens typiska druvor ter sig i mousserande vin. Vita ­druvor är bland annat Sémillon och Sauvignon Blanc, röda exempelvis Merlot och Cabernet Franc. Stilen är ofta lättillgänglig och läckert fruktig.

Den centrala delen av Loiredalen är även den en stor crémantproducent, med en vinstil som präglas av den rikliga användningen av druvan Chenin Blanc. Ofta ger den en nyans av bivax och honung, som i regionen kombineras med en speciellt fräsch fruktighet. Loire är utöver sina slott också känd för den aromatiska sorten Sauvignon Blanc, men den druvan får inte användas i regionens crémant.

I Luxemburg produceras också crémant

Crémant från Luxemburg är ett intressant tillägg till de franska crémanterna. Mousserande viner från mikrostatens vingårdar vid floden Mosel har ofta förtjusande mineralitet och fräsch balans. Druvor som används är såväl de klassiska för mousserande vin, Chardonnay och Pinot Noir, som Pinot Blanc och Riesling.

Crémant tillverkas på samma sätt som champagne

Det gemensamma för alla crémanter är att de alltid tillverkas med den traditionella metoden för mousserande vin, det vill säga champagnemetoden. Användningen av termen méthode champenoise förbjöds dock på 1980-talet på etiketter för andra viner än de från Champagne.

De första crémanterna i Frankrikes högsta AOC-kvalitetsklass definierades på 1970-talet, men många regioner har en mycket längre tradition än så när det gäller tillverkning av mousserande vin. Crémanternas produktion och popularitet är på uppgång, och det innebär också att de tas på allt större allvar. Många producenter satsar på hög kvalitet och ekologisk odling.

Crémant passar till både brunch och buffé

På matbordet passar crémanterna fint att kombineras med lätta smaker. De är lättillgängliga viner som passar vid en rad olika tillfällen.

Här är några utmärkta smakpar till crémant:

• buffé eller brunch

• matiga sallader

• kalla fisk- och skaldjursrätter

• pajer

• kallskuret och ostar

• Naturligtvis kan crémant också avnjutas som sådan – som en skål eller aperitif.

Text: Lasse Pakarinen