Chat
Hur och var uppkom äkta champagne?
I vindistriktet Champagne i Frankrike finns såväl imponerande palats tillhörande stora champagnehus som små lugna byar på vars vingårdar världens mest kända champagnedruvor växer och skördas. Både distriktet och den mousserande drycken är blandningar av unika förhållanden och en unik historia.
När man betraktar de palatslika champagnehusen i Reims och Épernay kan man inte låta bli att reflektera över champagnens unika ställning som lyxvin. Många av de mest kända champagnehusen har sina säten i distriktet Champagnes ”huvudstad” Reims, men även småstaden Épernays huvudstråk Avenue de Champagne andas återhållen elegans. Längs Avenue de Champagne, som har fått epitetet världens dyraste gata, står maktbyggnaderna från 1800-talet på rad. De storslagna byggnaderna fungerar som namnkunniga champagnetillverkares huvudkontor.
Champagnefenomenet är lokaliserat till flera kilometer långa kalkstenskällare under husen. I de nästan oändliga flaskraderna jäser den ädla drycken en andra gång och får sina bubblor, varefter den får mogna upp till flera år. Flaskorna i de mörka gångarna är desamma som en vacker dag levereras till affärer och restauranger runt om i världen.
De äldsta champagnehusen har anor från 1700-talet, men dagens klara, bubblande och torra champagne såg dagens ljus först på 1800-talet när tillverkningsmetoderna hade utvecklats. En bit in på 1900-talet fick champagnen sin ställning som lyxdryck i förnäma kretsar.
Champagnen kommer från en avspänd landsbygd
I Alkos hyllor och webbutik finns över 400 champagnesorter, varav knappt 100 är av rosétyp.
Utanför städerna breder distriktets vingårdar ut sig på böljande kullar. Det svala klimatet i kombination med områdets kalkhaltiga mark utgör unika förhållanden som ger champagnen dess speciella friskhet.
Vinerna från de sömniga byarna Bouzy, Verzenay och Aÿ, som ligger insprängda mellan vingårdarna, uppskattades redan på medeltiden. Invånarna, som är vanliga lantbrukarfamiljer, odlar druvor för champagnetillverkning. Priset på vingårdarna i Champagne uppgår i bästa fall till ett par miljoner euro per hektar.
De flesta av områdets cirka 15 000 vinodlare säljer sina druvskördar till de stora champagnehusen. Eftersom snittpriset på champagnedruvor är över sex euro per kg klarar sig vinodlarna med relativt små odlingar. Den tillåtna skördemängden, som varierar från år till år, är som mest 15 500 kg per hektar.
En del familjer tillverkar sin egen champagne. Den så kallade odlarchampagnen är en växande trend, liksom fenomenen ekologisk och biodynamisk odling. Den lokala produktionen ger drycker med trevlig och uppskattad särprägel.
Konsten att blanda champagne
Druvtrion Chardonnay, Pinot Noir och Meunier (tidigare Pinot Meunier) dominerar vingårdarna i Champagne. De två sistnämnda druvorna är blå – även blå druvor ger ljus saft förutsatt att de pressas försiktigt och skalen inte tillåts delta i processen.
På vingårdarna odlas även andra ljusa druvsorter, bland annat Pinor Blanc, Pinot Gris, Arbane och Petit Meslier, men deras andel är försvinnande liten.
Vid klassisk tillverkning ger de ingående druvsorterna champagnen olika egenskaper. Druvan Chardonnay ger elegans, citrustoner och rostade aromer, druvan Pinot Noir ger struktur, generositet och lång smak och druvan Meunier ger drycken fyllighet och fruktighet. Champagnens cuvée, det vill säga blandning, handlar inte enbart om de ingående druvsorterna. De större champagnehusens skickliga källarmästare lägger ett avancerat pussel med upp till flera hundra bitar bestående av ett stort antal druvor från olika byar och odlingar och ifråga om årgångslös champagne även skördar från olika år. Pusselhelheten avgör dryckens karaktär och vinhusets stil.
Champagne är ingen förmånlig dryck: Råvarorna är dyra, tillverkningen är arbetsdryg och lagringen är tidskrävande. Den stora efterfrågan bland konsumenterna bidrar också till dryckens höga pris. Champagne rimmar utmärkt med dagens trender som betonar friskhet och hög kvalitet. Många dricker ett glas champagne vid särskilt festliga tillfällen och när de vill ha något riktigt gott.
Litet champagnelexikon
Autolys: enzymatisk nedbrytning av jästcellerna i flaskan
Blanc de Blancs: champagne gjord uteslutande och oftast på den gröna druvan Chardonnay
Blanc de Noirs: ljus champagne gjord uteslutande på blå druvor
Brut: torr
Clos: ”inhägnad odling”, förekommer i många vingårdars namn
CM / Coopérative Manipulant: odlarkooperativ som tillverkar champagne
Cuvée: druvpressningens första och mest högkvalitativa del som omfattar över 50 % av druvvikten
Cuvée prestige: flaggskeppschampagne
Demi sec: halvtorr
Dosage: vin- och sockerblandning som fylls på flaskan före den slutliga förslutningen
Doux: söt
Grandes Marques: viktiga märken, stora champagnehus
Millésime: årgång
NM / Négociant Manipulant: champagnehus som köper in druvor för sin tillverkning
Non-dosage: vid omkapsyleringen tillförs champagnen inget socker. Stigande trend. Drycken har ofta beteckningen Brut Nature.
NV / Non Vintage: årgångslös standardchampagne
R.D. / Récemment Dégorgé: vin som har vilat länge på fällningen (sur lie) och förslutits nyligen
RM / Récoltant Manipulant: vinodlare som själv tillverkar champagne
Rosé: roséchampagne
Vins de réserve: vin av äldre årgång som tillförs NV-champagne. Andelen varierar mellan 10 och 50 procent
Vintage: årgångschampagne
Text Lasse Pakarinen, foto iStock
