Österrikes viner charmar med sin höga kvalitet

Österrike producerar renlinjiga och fräscha viner som passar utmärkt till matbordet.

Få huvudstäder kan skryta med att det produceras vin i stor skala inom stadens område. Wien kan, och det går att ta spårvagn till närheten av vingårdarna som ligger på kullarna kring staden.

Österrikes vinregioner

Nieder­österreich är känt för sina vita viner

Wien är omgivet av Nieder­österreich, den överlägset största vinproduktions­regionen i Österrike. Detta nordöstra hörn av landet är särskilt känt för sina vita viner. Här ligger prestigefyllda regioner som Kamptal, Kremstal, Wachau och Wagram längs Donau och dess bifloder, samt det omfattande Weinviertel.

Grüner Veltliner, Österrikes alldeles egna gröna nationalsort, är kung – eller drottning – här. Dess friska syra och behagliga arom har charmat många, på samma sätt som Riesling, som också den odlas i Österrike tillsammans med många andra druvsorter.

Burgenland producerar friska och bäriga röda viner

Österrike har olika mikroklimat, vilket gör ut­budet av viner varierat. Allmänt taget stiger temperaturen när man åker söderut till Burgenland och samtidigt ökar mängden rödviner. Österrikiska röda viner tillverkas huvudsakligen av landets typiska druvsorter, av vilka de viktigaste är Zweigelt, Blaufränkisch och St. Laurent. De är alla relativt lätta och har en frisk, bärig fruktighet. Ibland kan viner lagras på ek, vilket gör dem fylligare.

Från Burgenland kommer också fantastiska dessertviner

Burgenland är ett viktigt produktionsområde för röda viner, men regionen har även en annan stjärna: fantastiska dessertviner gjorda på sent skördade druvor som har fått smak av ädelröta. Ädelrötan förklaras av den grunda Neusiedlersjön, från vilken det om hösten stiger dimma som gynnar uppkomsten av ädelröta.

I Österrike, liksom i Tyskland, används en prädikat-kvalitetsklassificering av viner gjorda på sent skördade druvor. Klassernas namn används främst på dessertviners etiketter. De vanligaste av dem är söt beerenauslese och trockenbeerenauslese gjord på ännu mognare druvor.

Österrikes viktigaste druvor

  • GRÜNER VELTLINER  är Österrikes nationella druvsort som används för att framställa aromatiska och fräscht syrliga vita viner. I smakpaletten ingår ofta nyanser av vitpeppar, fänkål, färska örter och frisk fruktighet.

  • RIESLING är en annan druva som ger friskt aromatiska vita viner. Förutom fruktighet har aromen ofta mineralitet.

  • ZWEIGELT är Österrikes mest odlade blå druvsort, en korsning av druvorna Blaufränkisch och St. Laurent. Den används för att göra syrliga röda viner med varierande fyllighet. Aromen kan till exempel ha nyanser av björnbär, blåbär eller tranbär, ibland kryddighet av eklagring.

  • BLAUFRÄNKISCH är en högt ansedd druvsort som ger syrliga och aromatiska röda viner. Utöver blå bär kan aromen ofta innehålla kryddighet, till exempel nejlika.

  • GEMISCHTER SATZ är en druvblandning som är typisk för vingårdar i Wien, där olika sorter också odlas tillsammans. Det kan finnas upp till 20 sorter i blandningen.

Ekologisk odling och viner av hög teknisk kvalitet

Bra syrastruktur och frisk arom kännetecknar österrikiska viner. Dessa egenskaper skapas av det relativt svala klimatet och den långa växt­säsongen, under vilken druvorna mognar i lugn och ro. Vinerna är renlinjiga och av hög teknisk kvalitet. Felaromer är sällsynta.

Kvaliteten är mycket hög över hela linjen. På flaskans etikett anges ofta utöver regionens namn förkortningen DAC, som står för Districtus Austriae Controllatus. Det betyder att det aktuella kvalitetsvinets stil är särskilt typisk för dess hemregion.

Ekologisk odling är rätt så vanligt. Vissa öster­rikiska producenter har också hakat på trenden med naturvin, där vinrankorna sköts och vinet tillverkas så naturenligt som möjligt utan kemikalier. I Österrike har även dessa naturviner en renlinjig stil.

Mångsidiga kvalitetsviner har otaliga smakpar

Österrikarna har en avslappnad attityd till att dricka vin. Vin är en del av kulturen och det finns en lång tradition av Heuriger-vinkrogar där färskt vin avnjuts i en glad atmosfär, eventuellt till tonerna av levande musik.

Å andra sidan har vinernas höga kvalitet tagit dem till många av världens topprestauranger. Österrikiska viner kan beskrivas som gastronomiska, eftersom deras goda syrastruktur och intensitet, som ändå inte är överväldigande, gör dem till utmärkta matviner.

Till vilka maträtter passar viner från Österrike?

  • Vita viner från Österrike har en friskhet som gör att de matchar perfekt till fisk och skaldjur. Tack vare syrligheten står de sig också till fet mat, exempelvis som dryck till griskött eller wienerschnitzel.

  • Grüner veltliner-vitviner passar till nästan vilken mat som helst, möjligen med undantag för rött kött. Mångsidigheten gör grüner veltliner till ett bra gå bort-vin som nästan garanterat passar till middagen.

  • Österrikiska rödviner har samma mångsidighet. Deras relativa lätthet stöttar delikata matkombinationer, eftersom vinet inte kör över smakerna. Österrike har också fylligare, eklagrade röda viner som passar till mastiga kötträtter, som anka eller vilt.

  • Dessertviner från Österrike har en förtjusande fruktighet och honungstoner i kombination med bra syra som gör sig fint till såväl ostar – exempelvis blåmögelost – som många efterrätter. De är perfekta till både bäriga, fruktiga och gräddiga desserter, som pannacotta eller vit chokladmousse.

Passande smakpar till ett fräscht Zweigelt-rödvin?

Text Lasse Pakarinen, expert Jiri Hyvönen

Vissste du?

Alko har över 250 österrikiska viner i sitt sortiment. Över hälften är vita viner, men urvalet omfattar cirka 50 rödviner, roséviner, mousserande viner och söta vita dessertviner.

Alkos expert

Jiri Hyvönen

Jiri Hyvönen är kvalitets­granskare med uppgift att säkerställa kvaliteten på urvalet och delta i inköpsprovningar. Han är utbildad restonom som specialiserat sig på dryckernas värld.

Österrike i siffror

44 537 hektar

av Österrikes yta täcks av vingårdar.

32,4 %

är Grüner Veltliners andel av de österrikiska vinodlingarna.

70 %/ 30 %

är förhållandet mellan produktionen av vitt respektive rött vin.