Vid rosévinernas ursprung

Lavendelfält, historiska städer på kullarna, soliga stränder – och rosévin. Provence i södra Frankrike är rosévinets rike, vars avslappnade livsstil återspeglas i bilderna av rosévinernas karaktär runt om i världen. Ingen älskar rosévin lika mycket som fransmännen som till och med dricker mer rosé än vitt vin.

Stilen hos rosévinerna från Provence är ljummet rosa, torr, syrlig, har en fräsch arom av röda bär och är dessutom stiligt mineralig när den är som bäst. Priserna har stigit, men även det mest högklassiga rosévinet från Provence är fortfarande förmånligare än de bästa vita eller röda vinerna från Frankrike.

Under de senaste åren har en roséstil som liknar den lätta stilen från Provence blivit populär även på andra håll. Trenden har gjort att roséviner inte längre har lika tydliga karaktärsdrag som förknippas med olika vinländer eller regioner, jämfört med vita och röda viner.

Det lätta dominerar, men det finns alternativ

Av utmanarna i Provence är Lanquedoc-­Roussillon på Frankrikes västra Medelhavskust den närmaste. Där gör man roséviner som liknar stilen i Provence till ett lägre pris. Mellan de två regionerna finns Tavel, ett litet klassiskt område som är känt för sina något kraftigare roséviner med till och med lagringsbeständighet.

I Frankrike är Loiredalen också en traditionell producent av rosévin. Där innehåller vinerna ofta mer socker än i de södra regionerna. Finländarnas älskade Alsace producerar också rosévin, även om fokus nu håller på att övergå till röda viner när klimatet har värmts upp.

Tyskland och Österrike producerar också rosévin. Druvan som används är ofta Spätburgunder, det vill säga Pinot Noir, som passar utmärkt för roséviner, och vinerna följer mestadels den populära lätta stilen.

De italienska rosévinerna följer ofta samma linje när det gäller lätthet. Landet producerar intressanta roséviner längs hela halvön.

Spanien, å andra sidan, har närmat sig rosévinet på sitt eget moderna vis. Stilen kombinerar en fyllig färg och smak och ett effektfullt utseende. Redan själva flaskan och vinets rikliga färg ger en uppfattning om vinets fyllighet.

Portugal och Grekland gör rosévin på sina lokala druvsorter, vissa av dem är fylliga. Vinerna kan ha djup, lagringsbeständighet och till och med ek­­aromer som annars är sällsynta i roséviner.

Av vinländerna från den nya världen utanför Europa har särskilt Chile ökat produktionen av roséviner. Stilarna varierar från lätta till mycket rödvinsaktiga rosévin.

Rosé är en internationell trend

Trenden med roséviner har ökat kraftigt under de senaste decennierna, så både produktionen och konsumtionen har ökat internationellt. Något liknande kan inte ses för vita och särskilt röda viner.

Alko har fördubblat försäljningen av rosévin sedan 2014. Då var rosévinet främst ett sommarvin, men sedan dess har man börjat avnjuta det året runt. Även Alko har satsat på ett utbud för alla årstider, vilket för sin del har skyndat på utvecklingen.

Rosévinernas popularitet är förknippad med en omfattande trend av lätthet och fräschhet. Den kan delvis också innehålla en önskan om olikhet, eftersom de yngre konsumenterna som har tagit rosévinet till sig vill ha variation. Populariteten bygger naturligtvis också på hög­­klassiga, moderna produkter.

Jämfört med tidigare årtionden är de mest populära rosévinerna torrare idag. Å andra sidan är en liten sötma acceptabel igen efter en strikt trend med torra viner.

En mångsidig pärla på matbordet

Mångsidighet på matbordet är en stor fördel för rosévinerna. Den fräscha rosén passar för många tillfällen: som avslappnad umgängesdryck, festdryck samt som matvin.

Den kombineras oftast med sallader, vegetariska rätter från Medelhavet, picknickmat, skaldjur och vit fisk. Å andra sidan klarar rosévinet även av kraftigare smaker, såsom kyckling och annat ljust kött, varför inte en biff av nötkött om den kombineras med en fräsch sallad.

Rosévin är också ett bra val för kryddig mat. Vinet är ett fräscht komplement till asiatiska rätter eller texmexmat.

När du kombinerar rosévin med mat kan du, om du vill, beakta fylligheten i vinet. Ett ljust och lätt rosévin passar vanligtvis med lättare maträtter. Om du serverar kött, kan du överväga ett mörkare och fylligare rosévin.

Text Lasse Pakarinen, expert Taina Vilkuna