Alkoholism är en hjärnsjukdom

Alkoholism betyder alkoholberoende. Det är ett kroniskt, det vill säga ett långvarigt eller återkommande, sjukdomstillstånd som ofta utvecklas långsamt, där psyket och kroppen blir beroende av alkohol.

Vid alkoholism dricker personen kontinuerligt, ofta och tvångsmässigt, oavsett de hälsomässiga eller sociala skadorna som alkoholvanorna kan orsaka. Sociala skador kan vara exempelvis konflikter med närstående, skilsmässa samt problem på arbetsplatsen eller uppsägning. Alkoholisten kan konsumera alkohol dagligen, men också i perioder mellan vilka det kan finnas långa nyktra perioder.

Alkoholism är vanligare hos män än hos kvinnor. Ungefär 10–15 procent av männen lider av alkoholism någon gång i livet. Kvinnors alkoholism har dock blivit vanligare de senaste åren.

Symptom på alkoholism kan vara svåra att upptäcka

Det kan vara svårt att identifiera tecken på alkoholism, eftersom alkoholism ofta utvecklas under flera år, och personen inser inte sin problemanvändning eller gradvis ökande beroende.

En person som lider av alkoholism kan eventuellt identifieras exempelvis utifrån följande tecken:

• Konsumerar alkohol i större mängder och längre än avsett.
• Förmågan att tåla effekterna av alkohol, toleransen, ökar
• Lyckas inte minska på eller sluta alkoholkonsumtionen.
• Har minnesluckor eller slocknar.
• Lider av depression, irritation och sömnsvårigheter.
• Fortsätter konsumera alkohol trots nackdelarna.
• Börjar dricka igen efter beslut att sluta, det vill säga får återfall.

Kraftiga alkoholabstinenssymptom är nästan alltid tecken på alkoholism

När man slutar dricka alkohol leder det ofta till alkoholabstinenssyndrom, dvs. baksmälla. Symptomen inkluderar svettning, hög puls (över 100/min), skakande händer, illamående och kräkningar. Allvarliga symptom är hallucinationer eller epileptiska anfall, och då ska man alltid söka akut läkarvård.

Symtom på baksmälla börjar vanligtvis inom 4–12 timmar efter att man helt slutar dricka eller klart minskar på alkoholkonsumtionen, och håller i sig i 2–7 dygn. Symptom som uppkommer efter långvarig konsumtion av stora alkoholmängder, såsom ångest, sömnlöshet och irritation, kan fortsätta i flera veckor efter att man slutat dricka.

I sällsynta fall kan alkoholabstinenssyndromet utvecklas till livshotande delirium tremens, som kännetecknas av allvarliga hallucinationer och vanföreställningar.

Förekomsten av starkare abstinenssymptom är nästan alltid ett tecken på begynnande eller redan utvecklat alkoholberoende.

Alkoholism ökar risken för våld, olyckor och sjukdomar

Alkoholism innebär en ökad risk för våld och för att utsättas för olyckor. Riklig alkoholkonsumtion ökar även risken för många sjukdomar, av vilka de vanligaste är inflammation i bukspottskörteln och levercirros.

Läs mer om alkoholrelaterade skador och sjukdomar.

När ska man söka vård?

Om man inte lyckas få slut på alkoholkonsumtionen på egen hand eller försök att minska drickandet misslyckas upprepade gånger, finns det hjälp att få.

Sök hjälp >>

Behandling av alkoholism – helnykterhet den effektivaste metoden

Många missbrukare kan inte avbryta användningen av alkohol eller droger utan professionell hjälp. Alkoholism behandlas med både terapi och läkemedelsbehandlingar. Det viktigaste för lyckad behandling är att personen själv har förbundit sig till behandlingsplanen och rehabiliteringen.

Ofta är den faktor som utlöser alkoholism en känsla av hjälplöshet som hänger ihop med den egna livssituationen eller livshistorien. Att identifiera och förstå denna faktor är viktigt för återhämtningen.

Om man länge har druckit i berusningssyfte, är det ofta nästan omöjligt att övergå till kontrollerad alkoholkonsumtion utan en helnykter period på minst 3–6 månader. Det beror på att funktionen i centrala nervsystemet som upprätthåller beroendet korrigeras långsamt. Oftast är bestående helnykterhet den enda effektiva metoden för behandling av alkoholism, särskilt hos personer med en genetisk risk.

Behandlingen av alkoholism omfattar både de alkoholrelaterade hälsoproblemen och själva alkoholberoendet. Vid behandling av alkoholism är det skäl att utöver alkoholisten själv, också ta hänsyn till närstående vars liv oundvikligen har påverkats av den anhörigas alkoholism.

Återhämtning från alkoholism – undvik stress och situationer förknippade med alkohol

En alkoholmissbrukare ska undvika impulser eller situationer som påminner om alkoholkonsumtionen. I sociala situationer där det serveras alkohol är det lättare och klokare att vara helt nykter eller bara dricka alkoholfria drinkar. Gamla situationer och vanor som involverar alkohol kan ersättas med nya hobbyer eller aktiviteter. Stress ökar tendensen att dricka alkohol, så därför är alla åtgärder som lindrar stress till hjälp för att kontrollera alkoholkonsumtionen.

Även efter långa nyktra perioder finns risken att alkoholmissbrukaren får återfall. Återfall innebär inte att återvända till startpunkten, om man inte ger upp målen för den önskade förändringen och rehabiliteringsprocessen fortsätter.

Alkoholism är en kombination av genetik och miljö

Att insjukna i alkoholism är alltid resultatet av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.

Genetiska faktorer ökar risken för alkoholism. Därför är det bra för dem som lidit av föräldrars alkoholism att vara försiktiga med alkoholkonsumtionen och undvika att dricka regelbundet och i berusningssyfte. Genetiska faktorer spelar en viktig roll särskilt i alkoholism som börjar redan i ung ålder. Den genetiska bakgrunden förklarar ungefär hälften av risken att insjukna i alkoholism.

Miljöfaktorer som påverkar uppkomst av alkoholism kan exempelvis vara traumatiska upplevelser i tidig barndom, stress, sorg, ångest eller depression.

Många störningar i den mentala hälsan ökar problemkonsumtionen av alkohol och risken att utveckla alkoholberoende. Alkohol används ibland för att lindra symptom på ångest, rädsla och depression, och bakgrunden till periodvis alkoholkonsumtion kan vara en obehandlad, allvarlig depression eller bipolär sjukdom. Läs mer om depressionssymptom och alkohol.

Hur förebygga uppkomsten av alkoholism?

Om du är det minsta bekymrad över din egen alkoholkonsumtion, är det viktigt att undvika dagligt drickande. Du ska undvika att dricka i berusningssyfte eller använda alkohol för att lindra sömnlöshet, ensamhet eller depression, för alkoholkonsumtion i sig ökar ångest, depressionssymptom samt sömnsvårigheter.

Ju tidigare du identifierar en ökande problemanvändning, desto mer sannolikt är det att du lär dig att kontrollera dina alkoholvanor och undviker att utveckla alkoholism.

Källor:
Droglänken
Duodecim Terveyskirjasto
Terve.fi

Artikelbild: 123RF