10 skäl att älska bubblor

1. Bubblornas ursprung: gas skapar bubblor i drycker

Bubblor är små bollar av koldioxidgas som uppstår när gasen upplöst i vätska lossnar och rör sig bort från vätskan.

Koldioxid i dryck har vanligtvis kommit dit på ett av tre sätt:

• I fermenterade drycker, som öl och många mousserande viner, är ursprunget alkoholjäsning, där jästen förvandlar sockret till energi, etanol och koldioxid. Under jäsningen släpps koldioxiden inte ut ur flaskan eller jäsningskärlet, så den löses upp i vätskan.

• Champagnemetoden har två jäsningssteg. Den andra sker i samma flaska som drycken säljs i. Under jäsningen vrids flaskan gradvis upp och ner så att jästen i flaskan hamnar i flaskhalsen. Till sist fryses och avlägsnas jästfällningen som samlats i halsen. Underskottet i flaskan jämnas ut och önskad grad av sötma skapas genom att tillsätta vin, flaskan sluts med kork och lagras därefter i några månader.

• I vissa alkoholhaltiga drycker och framför allt i läskedrycker och bubbelvatten skapas bubblorna genom att pumpa kolsyra i dem.

2. Bubblorna upplevs med många sinnen

Bubblor bjuder stimulans för alla sinnen:

• Bubblornas lekfulla dans i glaset är vacker att se på.

• När bubblorna äntligen når vätskans yta spricker de och ger ett roligt fräsande ljud.

• När man luktar på ­drycken är det bubblorna som får aromerna att välla upp i näsan.

• De spritsiga bubblorna kittlar läpparna, munnen och tungan under en klunk.

• I munnen bildar de en mousse som i bästa fall är balanserad, silkeslen och krämig. Moussen tar ­dryckens aromer till munnen och näsan.

• Bubblorna ger också smakupplevelsen lite fränhet, för kolsyra är en svag syra.

I bästa fall gör bubblorna drycken mer nyanserad. Om det finns för mycket bubblor kan dryck­en kännas överdrivet syrlig.

Om man glupar i sig kall bubbeldryck i stora klunkar kan bubblorna bli så vilda att drycken sprutar ut genom näsan.

3. Bubblor gör maten luftig

Bubblorna ger maten en fluffig och luftig konsistens, vilket man märker när man tar en tugga av exempelvis gott surdegsbröd där hålen är spår efter just bubblor.

Likaså får purésoppan crème ninon på färska ärter en fluffig konsistens av en skvätt mousserande vin. Crème ninon, bildens vichyssoise och andra luftiga recept: alko.fi/soppor

Äggviteskum är en bas i matlagning, som används till bland annat tårtbottnar, marshmallows, maränger och macaronbakelser.

Äggvitan består till 90 % av vatten och till 10 % av olika proteiner.

När luft vispas in i vitan bryts de mest känsliga vattenlösliga proteinerna sönder och börjar bilda en hinna där luftbubblor uppstår. Vissa av proteinerna söker sig till gränssnittet mellan luft och vatten och gör hinnorna flexibla och starka.

Hemligheten bakom stadgan hos äggviteskum är hårda och elastiska bubblor som binder vitans vatten, vilket gör att den flytande vitan blir fast. Fenomenet kan bevisas med vändtestet: när skummet är klart hålls det i skålen, även om man vänder skålen upp och ner.

4. Bubblorna transporterar aromer

Bubblans färd från glasets botten och upp till ytan tar bara några sekunder, men det är tillräckligt för att bubblan ska ta upp aromer från drycken.

När bubblorna sedan spricker på vätskans yta avger de aromerna för näsan att förnimma.

Därför behöver ett glas med mousserande vin eller champagne inte snurras för att lösgöra aromerna, vilket man brukar göra med bubbelfria viner.

Bubblorna transporterar alltså aromer och förstärker dem också. När bubblorna är i balans gör de drycken nyanserad.

Vilket glas bevarar dryckens bubblor och aromer på bästa sätt? Ett traditionellt flöjtglas skapar vackra bubblor, men det är besvärligt att lukta på dem, för näsan ryms inte i glaset. För dem som vill känna aromer är ett tulpanformat glas med bredare kupa ett bättre val.

5. Så fick champagnen sina bubblor

Champagne lär vara den mest kända av världens bubbeldrycker.

Champagnebubblorna uppstod i tiden på grund av de omgivande förhållandena. Klimatet i Champagne är svalt, så vinet som buteljerats på hösten slutade jäsa på vintern. Vårens värme väckte jästen igen och vinet fortsatte att jäsa med den påföljd att det bildades koldioxid i flaskorna.

Aristokraterna tyckte att det spritsiga vinet var defekt, så det berättas att munken Dom Pierre Pérignon år 1668 fick i uppdrag att minska bubblig­heten i vinerna från regionen Champagne. Under årens lopp lyckades han verkligen utveckla vinframställnings­metoden genom att bland annat använda blå druvor som bubblar mindre.

6. Varför ploppar och bubblar champagne?

En sluten champagneflaska kan innehålla fem gånger så mycket koldioxid som skulle kunna lösas upp i champagne under normalt atmosfärstryck.

När flaskan öppnas, rubbas koldioxidtrycket och gasen frigörs från champagnen och avdunstar genom vätskans yta. Hela 80 procent av koldioxiden i champagneflaskan frigörs när man öppnar korken och häller drycken i glasen. Återstående 20 procent av koldioxiden avlägsnas i form av bubblor.

I glaset bildas champagnebubblor på grund av mikroskopiska föroreningar, vanligtvis ihåliga cellulosa­fibrer, som hamnar i glaset från den vanliga rumsluften.

Inuti de hundradels millimeter stora fibrerna finns en luftficka från vilken en kontinuerlig ström av bubblor frigörs. Bubblorna växer i enorm fart när de svävar från botten av glaset till ytan, där de kan vara upp till en millimeter stora. När bubblorna når vätskans yta brister de och gasen i bubblan frigörs. Det ger en spritsig känsla på läpparna, och bubblornas bristning kan också höras som ett pysande ljud.

Visste du att fett är bubbeldryckens fiende?

Fett söker sig gärna till gränssnittet mellan luft och vätska, där också bubblorna bildas.

Bubblorna minskar plötsligt om du smuttar på glaset med feta läppar, oavsett om orsaken är läppstift eller fet mat. Troligtvis är alltså bubblorna i festdrycken allra vackrast i början av kvällen.

Du kan också avlägsna bubblor och aromer med en champagnevisp.

Champagnevispen, som förekom vid Solkungens hov i Frankrike och under yuppieåren på 1980-talet, var en onödig pryl av sin tid, med syftet att vispa bort bubblorna från den mousserande drycken, eftersom de orsakade halsbränna.

Men när bubblorna försvinner förlorar champagnen också alla egenskaper som bubblorna ger: deras vackra dans, det pigga fräsandet och den spritsiga känslan på läpparna.

7. Lossa korken försiktigt, se upp för bubblornas kraft!

Korken lossnar från en flaska mousserande vin i en fart på så mycket som 50–60 km och från en champagneflaska rentav 80 km i timmen, så det festliga ögonblicket innebär också en risk. Flygande krokar från bubbliga drycker är faktiskt en betydande orsak till ögonskador i bland annat Frankrike.

Lyckligtvis kan bubblorna i mousserande dryck dämpas. Så här ska du öppna och servera mousserande dryck på ett säkert sätt:

• Drycken måste kylas ordentligt, till cirka 10 grader. I kall vätska förblir gasen löslig och brusar mindre.

• Det får inte finnas människor i den riktning som flaskan öppnas, utan "eldlinjen" måste vara fri.

• Lossa på korkens metalltrådskorg, grimman, men ta inte bort den, för ibland börjar korken röra sig på egen hand om grimman avlägsnas.

• Håll handen på korken och ta ett fast grepp om flaskans botten med den andra handen. Vrid på flaskan och håll emot den stigande korken med handen.

• Ibland sitter korken hårt, då får man ett fast grepp med hjälp av en kökshandduk.

• Häll upp bubblande dryck längs glasets kant i en vinkel på 45 grader, då svämmar den inte över och behåller sina bubblor.

• Överlag är det bästa att behandla flaskor med mousserande dryck enligt deras värdighet – lugnt och varsamt. Om flaskan skakas lossnar bubblorna från vätskan och då sprutar drycken garanterat med fart.

”Att skaka flaskor hör till prispallen vid biltävlingar, inte hemma i köket”, säger Alkos produktkommunikationschef Taina Vilkuna.

8. Det finns också bubblor i öl och cider

Det finns bubblor i både öl och cider, även om de inte räknas som mousserande drycker. Varifrån får de sina bubblor?

Ölskum är en flock av bubblor. Ölets skum är starkt och stadigt, eftersom fler proteiner, humuloner från humle och andra yt­aktiva föreningar har lösts upp i ölet. De ytaktiva föreningarna fastnar vid ölets bubblor och åstadkommer det kompakta skummet som är typiskt för maltdrycken. Den bittra smaken av humuloner känns i skummet och skummet är också en viktig del av ölnjutningen.

Mängden skum i öl varierar från typ till typ, men veteöl är särskilt skummigt, eftersom proteinerna från vete skummar mer än de från korn.

Många är nog också vana vid bubblande cider, även om den mest traditionella cidern är bubbel­fri och grumlig. Bubblorna i cider skapas genom att safta äpplen, päron eller båda och tillsätta jäst.

Ciderbubblorna uppstår vid den första jäsningen, såvida det inte är cider gjord med champagne­metoden, där den första jäsningen ger drycken alkohol och den andra bubblorna.

I industriell produktion är det också vanligt att tillsätta koldioxid konstgjort.

9. Trenden gynnar bubbel

Världens dominerande trend med lätthet och fräschhet gynnar bubblande drycker, för det är just lätt­het som bubblorna tillför.

Förutom mousserande viner har också utbudet av andra bubbel­drycker ökat, till exempel smaksatta vatten och "hard seltzers", cocktails blandade av sprit och mineral­vatten som kan drickas direkt från burk.

I många kök finns numera också en kolsyrningsapparat som används för att blåsa bubblor i vanligt kranvatten.

Champagne – den mest ansedda av mousserande drycker – har ökat avsevärt i popularitet. År 2000 sålde Alko 80 000 liter champagne och 2022 så mycket som 447 000 liter.

Millennieskiftet gav champagnen ett bra uppsving, då många smakade champagne första gången för att hedra det nya årtusendet. Senare har även förmånligare champagneflaskor på några tior och mindre flaskstorlekar lanserats.

10. Alko har ett brett utbud av mousserande drycker

Det finns flera tusen olika bubbeldrycker i Alkos sortiment:

• fler än 600 champagner

• fler än 1500 mousserande viner

• fler än 1500 öl och fler än 100 olika cider

• dessutom långt över 100 dryckesblandningar med koldioxid,mixers med koldioxid,bubbelvatten, mocktails och andra alkoholfria drycker med koldioxid.

Text Teemu Leminen, foto Antti Raatikainen, styling Niina Meriläinen